Menu Expand
Äldrevård och äldreomsorg

Äldrevård och äldreomsorg

Ann-Marie Hedman | Wallis Jansson

(2014)

Additional Information

Book Details

Abstract

Äldrevård och äldreomsorg

Table of Contents

Section Title Page Action Price
Cover cover
Innehåll v
Förord xiii
Om författare och forskare xv
Acknowledgements xix
Kapitel 1 Åldrande och äldre – en översikt 1
Inledning 1
Demografisk profil av den åldrande populationen 2
Äldrevård – genus och kulturella perspektiv 6
Äldrevården under utveckling 10
Sociala och hälsorelaterade trender 14
Äldres hälsa, roller och funktion 15
Kapitlets huvudpunkter 19
Aktiviteter och reflektioner för lärande 20
Referenser 20
En forskare berättar – Kristiina Heikkilä 22
Kulturellt anpassad vård till äldre invandrare 22
Kapitel 2 Teorier om åldrande 26
Inledning 26
Åldrandet och åldersrelaterade processer 27
Biologiska teorier om åldrandet 28
Sociologiska teorier om åldrandet 34
Psykologiska teorier om åldrandet 37
Andlighet och åldrande 41
Kapitlets huvudpunkter 42
Aktiviteter och reflektioner för lärande 42
Referenser 43
En forskare berättar – Barbro Wadensten 44
Samtalsgrupp för äldre om åldrande 44
Kapitel 3 Att bevara hälsa 48
Inledning 48
Definition av hälsa 49
Makt – självbestämmande och medinflytande 49
Hälsosamt åldrande 51
Social gemenskap och stöd 53
Känsla av sammanhang – meningsfullhet 53
Fysisk aktivitet 54
Sömn 55
Goda matvanor 58
Sexualitet och hälsa 62
Kapitlets huvudpunkter 65
Aktiviteter och reflektioner för lärande 66
Referenser 66
En forskare berättar – Gunilla Borglin 68
Äldre personers livskvalitet 68
Kapitel 4 Vårdformer för äldre 73
Inledning 73
Vård och omsorg för äldre 74
Vård av äldre inom akutsjukvård 75
Vård- och omsorgsformer 76
Geriatrik – specialistvård för äldre 79
Ordinärt boende eller vård- och omsorgsboende 80
Hemsjukvård 83
Sjuksköterskans arbete med äldre personer 83
eHälsa 88
Kapitlets huvudpunkter 89
Aktiviteter och reflektioner för lärande 90
Referenser 90
En forskare berättar – Christine Gustafsson 92
Nattsjuksköterskors vårdande i kommunal äldreomsorg 92
Kapitel 5 Personcentrerad vård 96
Inledning 96
Att bli beroende av andra människor 97
Historisk tillbakablick på vård 99
Personcentrerad vård 100
Tre nyckelbegrepp i personcentrerad vård 103
Planering av omvårdnad 107
Att använda begrepp för att förstå 109
Står ett paradigmskifte för dörren? 111
Kapitlets huvudpunkter 111
Aktiviteter och reflektioner för lärande 112
Referenser 113
En forskare berättar – Lars-Eric Olsson 114
Personcentrerad vård för äldre patienter med höftfraktur 114
Kapitel 6 Vård av personer med hjärt- och lungsjukdomar 120
Inledning 120
Hjärtat och lungorna 121
Allmänt om hjärt- och lungsjukdomar 122
Risk- och skyddsfaktorer för aterosklerotiska hjärt- och kärlsjukdomar 123
Ischemisk hjärtsjukdom 123
Hjärtinfarkt 124
Hjärtsvikt 128
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 132
Lunginflammation 136
Omvårdnad vid avancerad progressiv sjukdom 139
Kapitlets huvudpunkter 140
Aktiviteter och reflektioner för lärande 141
Referenser 141
En forskare berättar – Rose-Marie Isaksson 144
Symtom och fördröjning med att söka vård vid förstahjärtinfarkten 144
Kapitel 7 Vård av personer med stroke 148
Inledning 148
Hjärnan – kroppens dirigent 149
Allmänt om stroke 149
Riskfaktorer för stroke 151
Symtom vid stroke 153
Bråttom till sjukhus 155
Medicinsk behandling 155
Omvårdnad 156
Rehabilitering 164
Vårdkedja 168
Dolda funktionshinder efter stroke 169
Skydd mot att återinsjukna i stroke – sekundärprevention 170
Kapitlets huvudpunkter 171
Aktiviteter och reflektioner för lärande 172
Referenser 173
En forskare berättar – Eva Carlsson 175
Dokumentation och informationsöverföring i vårdkedjan måste synliggöra ätsvårigheter hos patienter efter stroke 175
Kapitel 8 Vård av personer medParkinsons sjukdom 179
Inledning 179
Allmänt om Parkinsons sjukdom 180
Sjukdomens patofysiologi 180
Symtom vid Parkinsons sjukdom 181
Behandling med läkemedel 187
Rehabilitering och sjukgymnastik 190
Omvårdnad 191
Att leva med Parkinsons sjukdom 196
Vad den sjuke kan göra själv 197
Palliativ vård 198
Anhöriga till personer med Parkinsons sjukdom 199
Kapitlets huvudpunkter 200
Aktiviteter och reflektioner för lärande 200
Referenser 202
En forskare berättar – Helena Sunvisson 203
Miljöns betydelse för hälsa och funktionsförmåga hos personer med Parkinsons sjukdom 203
Kapitel 9 Vård av personer med demenssjukdom 208
Inledning 208
Allmänt om demenssjukdomar 209
Historisk tillbakablick 210
Riskfaktorer och skyddsfaktorer 210
Allmänna symtom vid demenssjukdom 212
Minnesfunktionen 214
Olika demenssjukdomar 215
Att leva med demenssjukdom 221
God omvårdnad – den bästa medicinen 223
När orden inte längre räcker 231
Kapitlets huvudpunkter 235
Aktiviteter och reflektioner för lärande 235
Referenser 236
En forskare berättar – Eva Götell 237
Vårdarsång inom demensvård 237
Kapitel 10 Vård av personer med förändringar och sjukdomar i sinnesorganen 242
Inledning 242
Våra sinnen 243
Ögat och synen 243
Åldersförändringar och sjukdomar i ögat 245
Behov av rehabilitering 250
Att leva som synskadad 252
Örat och hörseln 253
Åldersförändringar och sjukdomar i örat 255
Behov av rehabilitering 257
Balansen 260
Yrsel och balansbesvär 261
Lukt- och smaksinne 263
Åldrandets påverkan på lukt- och smaksinnet 265
Kapitlets huvudpunkter 266
Aktiviteter och reflektioner för lärande 267
Referenser 268
En forskare berättar – Barbro Mendel 269
Patienter med yrsel efterfrågar information, stöd och kontinuitet i vården 269
Kapitel 11 Mun- och tandhälsa i äldrevård 273
Inledning 273
Munhälsans betydelse för välbefinnande och livskvalitet 274
Samband mellan munhälsa och allmänhälsa 274
Äldre personers tandhälsa 276
Salivens viktiga betydelse 276
Åldersförändringar i munnen 277
Sjukdomar i munhålan 278
Sämre mun- och tandhälsa vid vissa sjukdomar 280
Tandvårdsstöd för äldre med omfattande behov av kommunal omvårdnad 281
Bedömning av munhälsa 282
Munvård – en viktig del av omvårdnaden 283
Munvård för svårt sjuka patienter 287
Munvård i samband med demenssjukdom 288
Munvårdsutbildning för vård- och omsorgspersonal 289
Kapitlets huvudpunkter 292
Aktiviteter och reflektioner för lärande 293
Referenser 293
En forskare berättar – Marie-Louise Hagman Gustavsson 295
Munhälsa hos äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov 295
Kapitel 12 Smärta och smärtlindring 299
Inledning 299
Definition och epidemiologi 300
Smärtans fysiologi 301
Smärtkategorier 302
Smärtanalys och smärtdiagnoser 311
Smärtbedömning 311
Målet med smärtbehandling 315
Farmakologisk behandling 316
Icke-farmakologisk behandling 319
Smärtombud 322
Kapitlets huvudpunkter 323
Aktiviteter och reflektioner för lärande 323
Referenser 324
En forskare berättar – Annika Kjällman Alm & Karl-Gustav Norbergh 326
Sjuksköterskors uppfattning av smärta och uppskattade behov av smärtlindring för äldre patienter 326
Kapitel 13 Läkemedel och läkemedelshantering 331
Inledning 331
Läkemedel som behandlingsinstrument 332
Historisk tillbakablick 333
Åldrande och läkemedel 333
Svårigheter vid läkemedelsbehandling av äldre 338
Sjuksköterskans ansvar i läkemedelshantering 344
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 345
Hur förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre? 347
Alternativ eller komplement till läkemedel 350
Kapitlets huvudpunkter 353
Aktiviteter och reflektioner för lärande 354
Referenser 354
En forskare berättar – Monica Bergqvist & Johanna Ulfvarsson 356
Sjuksköterskeledd läkemedelsgenomgång för att förbättra äldres läkemedelsbehandling 356
Kapitel 14 Äldre personer i livets slutskede 361
Inledning 361
Var avlider de äldre? 362
Definition och den palliativa vårdens filosofi 362
Symtomkontroll 364
Teamarbete och stöd till anhöriga 372
Allmän och specialiserad palliativ vård 373
Livets slutskede och den palliativa vårdens olika faser 378
Perspektiv på palliativ vård 381
Sorg och sorgereaktioner 383
Kapitlets huvudpunkter 385
Aktiviteter och reflektioner för lärande 386
Referenser 386
En forskare berättar – Berit Seiger Cronfalk 388
Stöd till anhöriga i palliativ vård – under och efter vårdtiden av en närstående 388
Kapitel 15 Fallolyckor, fallpreventionoch frakturer 392
Inledning 392
Fallolyckor bland äldre – ett omfattande hälsoproblem 393
Riskfaktorer för fall 394
Var faller de äldre? 398
Det är lättare att förebygga än att bota 399
Förändringsspiralen 399
Frakturer hos äldre personer 405
Underarmsfraktur 406
Höftfraktur 407
Omvårdnad av personer med höftfraktur 411
De svårast sjuka äldre 413
Kapitlets huvudpunkter 414
Aktiviteter och reflektioner för lärande 415
Referenser 416
En forskare berättar – Edit Fonad 418
Fallrisk och fall hos personer med och utan demenssjukdom inom kommunala sjukhem 418
Kapitel 16 Anhöriga ochfrivilligorganisationer 422
Inledning 422
Anhöriga inom äldrevård och äldreomsorg 423
Anhöriga i ett historiskt perspektiv 424
Vem/vilka vårdar närstående? 425
Varför ställer man upp som anhörigvårdare? 426
Kungsholmsprojektet 427
Osynlig omvårdnad i det tysta 427
Upplevelser av att vara anhörigvårdare 429
Anhörigas behov av stöd i hemmet 433
Utveckling av anhörigstöd i Sverige 434
Samarbete med frivilligorganisationer och ideella föreningar 439
Anhörigstöd på vård- och omsorgsboende 440
Utmaningar för sjuksköterskan 442
Nationellt kompetenscentrum Anhöriga 442
Anhörigas Riksförbund 442
Kapitlets huvudpunkter 443
Aktiviteter och reflektioner för lärande 443
Referenser 444
En forskare berättar – Jenny Windahl 446
Anhöriga till personer som drabbats av stroke behöver stöd 446
Kapitel 17 Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling 450
Inledning 450
Kvalitet i vården av de mest sjuka 451
Värdegrund inom äldreomsorgen 455
Prioriteringar och kvalitet 456
Patientsäkerhetslagen 458
Kommunikationens betydelse för säker vård 461
Avvikelsehantering 463
Risk- och händelseanalys 464
Lex Maria och lex Sarah 465
Untitled 468
Kapitlets huvudpunkter 472
Aktiviteter och reflektioner för lärande 472
Referenser 473
En forskare berättar – Maria Unbeck 475
Övertro på avvikelserapportering som mått på säkerhet i hälso- och sjukvården 475
Index 479